Det är inte så vanligt att behöver göra en annan varroabehandling i mars, april, maj och juni än drönarutskärningen. Oftast är varroa angrepsgraden under våren låg eller har samhället (vid en för hög angrepsgrad) inte överlevt vintern. Det blir det mer problematisk senare under säsongen. Varje månad kan varroa fördubblar sig och det kan under sensommaren och hösten blir ett riktigt risk för bisamhällets överlevnad.
Detta beror dels på att ynglet efter sommarsolståndet långsamt blir mindre i mängd medan det fortfarande stiger in varroahonor i yngelceller för att föröka sig. Därtill finns det då inte drönarceller mer tillgängliga och kommer vinterbina att formas. De kommer att blir svaga om en varroa suger på de och därtill kan varroa även leda till virussjukdomar som ger en ytterligare försvagning. DWV (=deformed wingvirus) är det mest kända viruset eftersom det ses deformerade vingar och en kan ge en kort bakkropp. Ett varroa angripet vinterbi lever betydlig kortare än ett friskt vinterbi.
Möjliga vårbehandlingar
Mjölksyra
Förutom att skära ut täckt drönaryngel, kan det senare under säsongen göras en avläggare. Då får man en yngelpaus och då pausar också varroaproduktionen. Egentligen fördelar man varroa över moder- och dottersamhälle. I den yngelfria interfallet kan ramarna spräjas med mjölksyra. Utetemperatur ska vara över 5grader och behandlingen upprepas med 2 dygns mellanrum tills varroanedfallet är under 50. Således en belastning för båda bina och biodlaren.
Myrsyra
En korttidsbehandling med myrsyra är också en möjlighet, men då måste utetemperatur helst ligga mellan 15 och 25 grader för att få en bra effekt. Därtill ska inte skattlådorna vara på. Nu är det för kallt för denna behandlingen. Jag har en tidigare erfarenhet med myrsyra på en Wettexduk (på ramarna) och den är inte positiv: Bina varit mycket stressade i kupan och det fanns en massa döda eller halv döda bin utanför kupan, trots att jag hade följd anvisningar till punkt och pricka. Så jag tog bort Wettexduken efter lite mindre än ett dygn. Effekten på varroa varit mycket bra, men till kostnad av mina bin. Om denna behandlingen kan rädda ett samhälle, skulle jag som sista utväg göra det igen, men helst undviker jag korttidsbehandling med myrsyra.
Tymol
Tymolbehandlingen kan ges vid en temperatur över 15 grader, annars fungerar tymol inte bra. Detta kan göras med ett färdig preparat till exempel Apiguard eller med egen tillverkade bitar Wettexduk doppade i flytande tymol (Tymolkristaller upplöses i T-sprit). Jag har enbart erfarenhet med Apiqurd och den är positiv: Det har varit efter slutskattning under sommaren. Massor med varroas ramlade ner och bina dog inte vad jag kunde se. Nackdelen har varit att bina verkade lite mer ovilliga att flyga in i kupan igen och det kunde jag förstå: Jag kunde lukta tymolen redan några meter inför kupans fluster. Därtill kan tymollukten hänga kvar i vaxet och kan även påverka honungssmaken. Denna behandlingen är därför nu inte lämplig så precis inför förväntat vårdrag och det är nu för kallt också.
OBS vid hantering av syror och tymol ska biodlaren skydda sig!
Kemiska antivarroamedel
Det finns också kemiska antivarroamedel. De diskuterar jag nu inte vidare eftersom de inte är aktuella nu eftersom det snart blir drag och man vill ju inte att medlet hamnar i honungen.
En drastisk bioteknisk åtgärd
Jag har funderad en hel del och beslutat att göra en ´vertikal avläggare´ på samhälle S2 som verkar ha alldeles för mycket varroas. Detta är inte direkt så lämpligt att utföra för en nybörjare -biodlare, eftersom man behöver hitta drottningen. Det finns andra sätt att göra avläggare som är mycket lättare. Därtill skulle jag normalt inte öppna kupan om inte temperatur är minst 15 grader, för denna åtgärden kan ju kosta lite mer tid.
För en vertikal avläggare behöver man en ´splitboard´ (= avdelningsskiva). En sådan hade jag redan tidigare snickrad ihop. Egentligen är det en skiva med en 1cm kant på båda sidor ( för bi utrymme) och det kan finnas ett hål i som täcks med varroagaller. På överste sidan finns en ingång.
I söndags den 2e Maj var det 12 grader och nästan vindstill. Jag lyfte av första låda och sen andra låda. På botten la jag en spärrgaller ( för att förebygga att samhället med drottningen skulle rymma trots att denna risken är lite nu), sen en ny tom låda med 6 mellanväggsramar på. För att skapa utrymme tog jag ut 4 mellanvägsramar. Sen kollade jag ramar i den tidigare nedre lådan och lyfte över en pollenram (med även lite nektar i) med bina på som kom på plats1. På plats 2 och 3 kom tomma utbygda ramar. Från varannan yngelram slog jag av bina i lådan och jag placerade ramarna sen tillbaka i den tidigare nedre lådan. Yngelramar ska ju inte följa med. En fin foderram med bi placerades på plats 10.
Sen kollade jag den tidigare övre lådan. Den gamla nedre lådan blir den nya övre lådan. En fin pollenram och en foderram placerade jag i denna lådan. Entligen hittade jag drottningen på 7e ramen som var en nästan helt ny utbyggd ram. Jag kunde inte se ägg eller yngel i den. Denna ram kom på plats 4 i den nya nedre lådan, som fylls för övrigt med mellanväggsramar.
Sen placerade jag avdelningsskivan ovanpå med flustersidan på baksidan. Ovanpå denna kom den nya övre lådan, fylld med 5 ramar med yngel ( lite till hälften av ramarna). Den 6e yngelramen var dels drönaryngel på, den tog jag bort. På ena kanten 1 foderram, 1 pollennektarram och drönarramen ( som bina hållit på med byggarbete) och på deras flustersidan 2 blandade pollennektarramar. Jag slutade kupan och den tidigare övre lådan med överskott ramar tog jag bort.
Lite reflektioner
Denna åtgärden kommer att stagnera samhällets utvecklingen. Jag räknar med att det inte är att förvänta en riktig försommarhongingsproduktion från detta nu tvådelade samhället. Vid genomgång såg jag bara fina bin, inga tecken till virusinfektioner. De var också snälla, inte alls defensiva. Bara i slutet några irriterade bin vid min slöja.
Innan jag påbörjade hade jag snickrat på undersidan avdelningsskivan en extra kant med insektnät som varoafalla. Varroa vill ju gärna stiga in i yngelceller ungefär en dag innan de blir täckta ( dag 8-9). Sådana yngelceller kommer enbart att finnas i den nedre lådan medan i den övre lådan det inte kommer att finnas ny yngel. Det blir intressant att kolla hur mycket varroas har hoppat ner.
Efter 9 dagar ( det blir tisdag den 11e maj) kan det finnas täckta drottningceller i övre lådan. En kommer jag att behålla, resten ska jag ta bort. Om det sen möjligen blir en parad drottning, kan jag sammanfoga båda samhällen eventuellt. Den gamla drottningen ( 2019) kommer bina högst sannolikt att byta ut ändå eftersom jag såg att hennes högra bakben var skadat. Trots detta är hon duktig med att lägga ägg.
Ur nedre lådan kan jag ta bort första ramen med täckt yngel som varroafångstram. Samhället i nedre lådan har då en låg varroamångd. Jag har kollar den frysta blandade yngelramen; bara 1 varroa i de 50 undersökta drönarcellerna, i arbetareceller ( också kollat 50 st) såg jag ingen.
Jag vet att vad jag gjorde är lite ovanligt och det blir säkert inte en standardvarroabehandling. Men… om man inte provar något nytt, lär man sig ingenting. Jag kommer att senare att beskriva hur det har gott för de 2 nya samhällen.