I fredags den 3e juni upptäckte jag 11.10 en svärm mycket högt i en trä och jag kunde se att den precis har flugit dit från en av mina kupor som jag inte hunnit inspektera 🙁
Det enda jag kunde göra var att snabbt placera en gammal kupa i närheten av träet, sen var min rast slut och behövde jag gå in för att lyssna vidare på en mycket intressant föreläsning. Vid lunchtid fanns svärmen inte mer… jag kan bara hoppas att de hittade en bra ny boplats.
Försenade inspektionen kupan
Min starka förmodan bekräftades. I båda yngellådor fanns ett stort antal svärmceller, dels otäckta, dels täckta. En del av bina fläcktade och visade deras nasonov körtel (= denna körtel avger feromoner för att locka ), ett tecken till att drottningen har försvunnit. För övrigt yngel i alla stadia, nektar pollen och en redan bra fylld skattlåda. Samhället var fortfarande rätt stort. Eftersvärm planer?
Jag bestämde att dela kvarstående bisamhället eftersom jag tyckte att det var lite synd att ta bort alla drottningceller förutom 1 eller 2. Därtill tyckte jag att samhället (förutom att det hade svärmat) varit riktig bra. Detta samhället hade lågt varroanedfall under vinterhalvåret, har varit lugnt i vinterklot. Samhället hade utvecklat sig mycket starkt trots att det hade oturen att deras kupan var omvält vid en storm (se tidigare inlägg) tidigt under våren.
Till slut gjorde jag 3 avläggare som var fick en ram med en fin drottningcell, en ram yngel, en ram pollen/nektar och en ram med yngel och nektar (och lite pollen). De fick även 2 ramar avskakade bin från skattlådan med sig. Kvarstående kupan minskades således ner till en yngellåda och fick behålla skattlådan.
Omplacering
De 3 avläggarna hade så klart stängd fluster och ovanpå lådan insektnätt och en kant ovanpå denna. Hela minikupan blev fixerad med en spännband. Ramarna hade jag fixerad så bra jag kunde så att de inte kunde svinga vid flytningen. Jag sprejade lite vatten på insektnätet och de placerades i min svala, morka ladugård i väntan på flytten senare på kvällen.
Om man kör bisamhällen placerar man kupor så att ramarna står i kör riktningen. Därför att, om man plötslig behöver bromsa, ramarna inte kan slå mot varandra.
Jag placerade avläggarna på en ny bigård ungefär 1km ifrån den första bigården. Vanligtvis vill man helst flytta minst 3 km så att flygbina inte flyger tillbaka, men om det inte går är det bra att skaka in extra bi (som jag gjorde). Från bil till uppställningsplatsen behövde vi ( min son hjälpte till) även gå en kortare sträcka. Det tog uppmärksamheten från andra bin i närheten som flög omkring oss och var mycket intresserade. Därför öppnade jag inte upp kuporna, sprejade lite vatten på insektnätet för att inte att bina skulle bli för varma och sen taket på.
Sent på kvällen var det härligt svalt och jag öppnade kupornas fluster. I morse kollade jag om allt var bra och bina flög in ( även med pollen 🙂 ) och ut:
Som tur ingen röveri. Annars skulle jag har stängd kupan och gett lite ventilation genom ovansidan. Om några dagar kommer jag att kolla om varje avläggare har tillräcktligt med bi och foder. För övrigt får avläggarna försöka att få en ungdrottning. Spännande!