Under slutskattningen på Mariestads Biföreningen kom det upp några frågor: Hur kan man göra själv en sockerlösning ? Vad man kan göra åt (bål)getingar. Vi fick se en ram i skattlådan med lite drönaryngel i, hur är det möjligt när drottningen finns i yngellådorna? Vad kan man göra efter ett bistick?
Sockerlösningen
Sockerlösningen som man ge bina vid invintringen innehåller förhållandevis mindre vattten och mer socker än lösningen man använder för att drivfodra under våren eller att fodra ett samhälle med om det finns foderbrist.
För vinterfodring löser man upp 3 kilo socker i 2 liter vatten eller en flerfald av detta (ska vara en 3:2 sockerlösning). Bäst är att använda varmt vatten så att sockret lösas upp fortare. Rör regelbundet. Aldrig koka vattensockerblandningen för då uppstå HMF (= hydroxymethylfurfural) som är giftig för bina. Hög HMF-halt kan också uppstå när honung värmts för mycket eller för länge och det är ofarligt att äta för människor.
Det går också att lösa upp 2 kilo socker i 1 kilo vatten, men när det blir kallt nattetid kan det formas sockerkristaller igen. Ett smidig sätt är att använda en rengjord 1,5liters PETflaska. Häll in 2 kilo socker och fyll flasken helt med vatten och skaka och skaka tills det är en genomskynlig lösning.
Getingar
Nu är det halv in i augusti och det finns inte mycket söt mer att hämta i naturen. Flygbin letar fortfarande och detta gör getingar också. Vid bikupans fluster luktar det gott! Desparata getingar försöker tar sig in där om de inte hittar en annan spricka i bikupan. Vaktbin försöker bevaka ingången och de lyckas bättre med det om flustret inte är så stor. Det är därför bra att hjälpa till och minskar flustret rejält. Hos mina kupor är flustret minskat till en yta av ungefär 7cm2 och vid en mindre bisamhälle (avläggare) till 3-4cm2 .
Om getingar skulle bli mer påträngliga kan man minska flustret även mer men då kan bina inte ventilera så bra. Jag har därför snickrat några träbitar med ett 3cm diameters hål i ( blir då 7cm2 i yta) som jag skruvar fast på flustret. Detta blir lätt eftersom nästan alla mina bottnar är självbyggda. De har flera cirkelformade ingångar som jag kan avsluta med korkar vid behov. Om jag skruvar en sådan träbit på uppstår en lätt försvarbar gång som är 5-6cm lång. Getingar tycker inte om sådana eftersom de måste då passera flera bin på vägen in i kupan.
Kort om circelformade flustrar
Jag tror att bina har mindre stress med ett circelformat fluster som liknar en trädknut. På en varmare sommarkväll kunde jag se bina hänga bakom flustret ( jag har högbotten) och i flusterhålen fanns ventilerade bin. Honungen fick också en lika låg vattenhalt som hos en bikupa som hade flustret öppet under hela bredden. Jag kunde inte se en skillnad i honungsproduktionen heller när jag jämförde med ett samhälle som hade en Törebodabotten med flustret helt öppet.
Bålgetingar
Bålgetingar är en hotad art, men inte fridlyst i Sverige. De attackerar sällan människor men tyvärr äter de bin 🙁 Flusterminskning hjälper inte mot bålgetingar. De flyger som helikoptrar och håller sig upp framför en kupa ovan flustret och när ett flygbi trött och tunglastat kommer tillbaka dycker bålgetingen ner och tar biet i luften. Sen landar den lite längre bort och sönderdelar biet. Den tar oftast bara med biets muskulösa (proteinrika) mellankropp till sitt bo.
Vad kan man göra då? Det är bra att realisera sig att bålgetingar inte har så stora samhällen som bina har och några enstaka uppätna bin är oftast inte ett stort problem. Men om man verkligen vill göra något för att hjälpa sina bin, då kan man försöka leta efter bålgetingens näste. Eller stå regebundet med en elektrisk tennisracket och slå ut de ur luften ( och vara försiktig att inte flygbin finns med…). Också kan man försöka bygga ett längre tak ovan flustret så att bina har lättare att komma ut och in i kupan. Kanske av genomskinlig plast, så att bålgetingen efter några dyk slår på plasten och inte lyckas fånga ett bi och testa sin tur annanstans? Sista förslaget har jag själv inte testat.
Drönaryngel i skattlådan
Vid slutskattningen upptäckte en biodlare en ram med lite täckt drönaryngel i. Förvåning så klart eftersom drottningen verkade finnas nere i yngellådorna och spärrgaller fanns. Så klart ska man kolla om hon finns där och att yngel i alla stadier finns. Om ja då finns en tänkbar förklaring för drönaryngel där uppe i skattlådan:
Det kan vara så att drottningen är äldre och därför inte avger tillräcklig med feromoner. Feromoner är ämnen som organismer sprider för att påverka andra individers beteenden. Detta leder till att de bina som jobbar uppe i skattlådorna inte kommer tillräcklig i kontakt med de och saknar drottningens närvaro. Så kan de själva börja lägga ägg och eftersom de äggen är obefruktade blir det till slut drönare om inte andra bin städar ut äggen ur cellerna.
Vad kan man göra efter ett bistick?
Först skrapa bort gadden så att mindre gift kommer in i huden. Sen använda en starkare luft på stickplasten så att alarmferomoner inte drar till sig mer defensiva bin som också är stickbenägna för att försvara sitt samhälle och jaga bort inkräktaren. Rökpusten kan vara behjälplig här. Lite rök på stickplatsen och då kan man fortsätta eller avsluta i kupan beroende av hur stämningen för övrigt är.
Så fort kupan är stängd och du kommer hem kan du lägga/trycka något varmt (>40grader) på sticksåret. En mugg varm kaffe fungerar bra. Bara är försiktig så att du inte bränner sig. Biets (också getingars) gift är termolabilt. Detta betyder att giftet brytas ner vid en värme mer än 40grader. Senare effekter (som en stor röd kliande svullnad) blir då mindre uttalade. Värme hjälper ungefär första 24timmar så en varm kompress kan man göra i omgångar.
OBS Sällsynt, men hos biodlare lite oftare förekommande: Man kan reagera allergisk på ett bistick. Om man förutom lokala symtom får mer kroppsliga symtom som illamående, svimfärdighet, bröstsmärta, eller andnöd är det mycket allvarlig, kan vara livshotande. Sjukvården bör kontaktas akut.