Natten till den 13e oktober har det för första gången frusit ( -3grader) så vi får väl anta att det är slut nu med getingar som vill tränga sig in i kuporna. Jag förmodar att drottningarna kommer att minska äggläggningen rejält. Det sägs att när det fryser 2-3 nätter i rad att drottningarna slutar lägga ägg. Det betyder att efter några dagar frysvädret det inte finns yngel mer och då kan det vara ett bra tillfälle att vinterbehandla mot varroa genom droppning med oxalsyre/sockerlösning.

Kärleksört, en viktig växt under sen sommar/höst för pollinerare

Varroanedfallet

Jag har börjat räckna det naturliga varroanedfallet i 2 av mina kupor sen halv september. Det beror dels på att Jag har invintrat 9 kupor och dels att jag det här året har börjat med skakburkprovet ( se tidigare inlägg) för att fastställa varroatrycket i mina samhällen i stället . Skakburkprovet kostar mycket mindre tid och ger en mer tillförlitlig resultat. Jag valde den kupan med den högsta och den kupan med den lägsta varroa angreppsgraden som jag kommer att räkna på regelbundet. Jag sannolikt återkommer med en grafisk tabell under våren 2022.

Samhället S 1111

Det ena (S1111) samhället är en mycket stark tidig avläggare. Denna visade ett alldeles för högt procentsats (17%, oj då!) vid skakburktestet och fick därför en stötbehandling (vettexduk) med 60% myrsyra i början av augusti. Efter det ett totalnedfall i 2 veckors tid: 2379. Efter invintringen (som avslutades halv augusti) verkade bina ha rövat hos andra samhällen ( inte ett av mina vad jag kunde se). Hur vet jag det kan ni undra: Jo… detta samhälle hade flygbin på gång redan mycket tidigt på morgonen och de slutade senare på kvällarna än de andra kuporna. När jag försökte lyfta kupan var den otroligt tungt. Sen halv september såg jag utanför kupan enstaka DWVbin, så jag antog att (möjligen på grund av reinvasion) varroamängden har också tilltagit 🙁 . Så att räkna varroanedfallet vid denna kupan kan vara intressant tycker jag.

Samhället S31

Andra samhället ( S31)som jag valde för att regelbunden räkna varroanedfallet: Drottningen (från 2020) är en dotter till en stor svärm från förra året. Detta samhället hade en mycket låg procentsats (<3%) vid skakburktestet. Detta samhället hade varit en lite långsammmare i uppbyggnad till full styrkan under våren ( jämfört med de flesta andra kupor) som kanske har bidragit. Bina försvarar sig bra vid flustret. Trots detta har de inte varit för defensiva vid inspektioner, möjligen bara lite mer nervösa. Enda behandlingen mot varroa har varit drönaryngelutskärningen ( som jag gjorde hos alla samhällen). DWVbin har jag inte sett.

Bedömning av varroanedfallet

Detta beror mycket på när man mäter, hur stort samhället är, om de har yngel eller har haft en yngelpaus etc.

Som nybörjare är det svårt att veta var gränsvärde ligger, när det är aktuell med att sätta in en behandling. Därför nedan en tabell med maximalt naturliga varroanedfallet per dag i förhållande till månaden:

  • januari, februari: 1
  • mars, april: 6
  • maj: 10
  • juni, juli: 16
  • augusti: 10
  • september: 10 ( för avläggare 5/dag)
  • oktober: 10
  • november, december: 1

Denna tabellen kommer från den Flamlänska biodlarförbundet och kan ge en riktlinje, men … all biodling är lokalt. Jag kunde tyvärr inte hitta en mer skandinavisk riktat tabell.

Hur jag gör:

I början av min karriär som biodlade har jag hållit mig mycket på den säkra sidan angående gränsvärdena. Nu använder jag högre gränsvärden om jag inte santidigt ser tecken av virusinfektioner. Detta gör jag på grund av att jag ser varroakvalster som en parasit som kommer att stanna. Bina och biodlare behöver lära sig att leva med den. Bina får utveckla strategier för att bli mer varroatoleranta. Några exempel: VHS, bra städningsegenskaper, groomingsförmåga (=loppa varandra), bra försvar vid flustret, hålla bra jämn temperatur och lukfuktighet i yngelområdet etc.

Om jag som biodlare på regelbundet sätt kollar varroa angreppsgraden, ser jag när behandling behövs och när det bättre är att avstå från den. Därtill kommer jag såklart att vilja få avläggare från mina bisamhällen som har lägsta varroamätningar. Detta leder till slut förhoppningsvis till mer motståndskraftiga bisamhällen, som behöver mindre, ofta påfrestande, behandlingar. Sådant …kostar flera år att åstadkomma. Kanske lyckas jag inte med detta mål. Ändå är det värt att enbart behandla vid behov, som jag anser som mer bivänligt 🙂

Mäta är att veta :-