Invintring som biodlaren gör bestå av mer än enbart ge foder efter skattningen. Det är också att kolla om ett bisamhälle är frisk och stark, eventuellt behandla mot varroa, och kolla om kupdelarna är okej så att kupan ger ett skyddad boende under vintern.
Början av denna inläggen är framför allt info för nybörjare. I den senare delen följer en beskrivelse av mina invintringsansträngningar 🙂 Denna inläggen har blivit lite längre, men jag tror det är ett viktig område med flera aspekter att fundera över.
En av sista inspektioner
Kolla bistyrkan; hur många ramar eller bigator occuperar bina? Titta om larvarna ser glansande och vita ut, som är ett tecken till bra hälsan. Finns yngel i alla stadier?
Försök räckna hur många ramar med foder som finns. Detta ger ett intryck av hur mycket foder du behöver ge senare. Det är bra att också ha koll på om det finns ett pollenförråd, som är mycket viktig för utvecklingen av vinterbinas fettkropp ( = lagrad energi i binas kropp, som ger förmågan att leva länge). Minst 1 ram ( som kan vara fördelad över ett antal ramar ovanpå yngel) behövs.
Lite blandad allmänn info
En hink bifor är 16 kilo. Efter lagring i täckta celler blir det 12kilo foder. Detta bero på avdunstning av vatten.
En ram LN full med täckt honung är ungefär 2 kilo. En ram HLS ungefär 1 kilo. På www.alltombiodling.se kan du hitta mer specifik och för olika ramtyper.
De flesta biodlare i denna trakten eftersträvar att bina har 20-25kilo vinterfoder om de invintras på 2 lådor. Många ger därför 1,5 hink Bifor som är 18 kilo. Därtill har bina minst 2 ramar täckt honung i yngellådorna. Vid invintring på 1 låda behövs ungefär 16-max 18 kilo och då ska du under våren vara mycket uppmärksam att samhället inte får foderbrister. Bina behöver också tomma celler för en välfungerande vinterklot (= bina sitter tät tillsammans med drottningen i deras mitte). Därför är fodring tills hela lådan är fylld inte så bra.
Forskning har påvisad en lite bättre överlevnad på invintring i 2 lådor jämfört med 1 låda. Om samhället inte är så stort är det bättre att ta ut några ramar i båda lådor och sätta i slutet vinterluckor. Bakom vinterkuckorna kan du sätta isoleringsramar, men det behövs inte.
Det är bra att invintra tidigt så att bina har tid att lagra fodret där de vill ha det. Därtill är det lättare för de att avdunsta tills vattenhalten är ungefär 20% när det är fortfarande varmt ute. Halv september blir nätterna oftast mycket kallare och även luktfuktigheten kan vara betydligt högre. Om bina inte hinner att minska ner vattenpercentaget i deras foder kan detta senare leda till jäsning och det är inte bra för binas hälsa. Också finns det senare inte många sommarbin kvar som kan göra jobbet.
Fodring
Det är inte bra att fortsätta fodra tills bina inte kan ta ner mer. Bättre är det att räkna ut hur mycket foder de behöver. Antal foderramar bina redan har kan dras av den totala fodermängden som bina behöver ha för att klara sig under vintern och tidig vår.
Ett exempel: I kupan med 2 lådor, med i varje 10 ramar, finns 6 LN ramar täckta med honung. Detta är ungefär 12 kilo. Om du vill att det finns 24 kilo, behövs 12 kilo til och det är en hink Bifor.
Jag har gjord en riktlinje för hur mycket foder ett samhälle behöver ha om de invintras på mindre än 20 ramar. Detta kan ju hända vid en senare gjord avläggare som fortfarande är mindre i storlek:
- 20 ramar: 22-25kilo= 11-12 ramar foder
- 18 ramar: 20-23kilo= 10-11 ramar foder
- 16 ramar: 18-21= 9-10 ramar foder
- 14 ramar: 16-19= 8-9 ramar foder
Så klart ska alla biodlare själva fundera över hur är bästa sättet att ge fodret och hur mycket. Eftersom jag inte har mycket muskelstyrka och därtill inte är så stor, klarar jag inte av att vända en tung Biforhink och placera denna ovanpå foderhålet i täckbräddan. Därför häller jag hälften i en tom hink. Så blir vikten hanterbart för mig för att sen kunna hälla i en foderlåda utan att spilla :-). När jag vet att samhället behöver en hel hink häller jag in 2 med halva innehållet.
Foderlådor
Vid nedanstående foderlådan lägger jag en plastskiva överst så att myror har svårare att komma in. Därtill är den bra att ha när i slutet bina få slicka rent lådan när jag har tagit bort den böjda skivan ( se bilden!).
En annan foderlåda, som jag tycker fungerar bra, ses på bilden nedan. Innehållet är mycket mindre ( 2 liter) och ofta behöver jag fylla på varannan kväll. Jag använder en kanna så att jag kan hälla långsamt. På detta sättet har bina tid att flytta sig uppåt och drunknar inte. Denna foderlådan är inget problem för en uppställningsplats hemma och det är kul att se bina 🙂
Som ni ser på bilden står foderlådan i en tom skattlåda. Om det skulle vara kalla nätter kan denna fyllas med ett täcke för att isolera. Efter fodringen är färdigt tar jag ut den omvända muggen och lägger locket på så att bina kan slicka rent innan jag tar bort foderlådan.
Binas sätt att förbereda sig inför vintern
Bina är under hela sommarperioden upptagna med att förbereda sig för att kunna klara vintern. De lagrar deras honungsförråder ovanpå och bakom deras yngelområdet. Pollen finns oftast närmast flustret och mellan yngel och honungsförrådet, som en kupol. Med propolis har de kittat till varje lite spricka så att de kan reglera temperaturen och luktfuktigheten på bästa sätt. Därtill är propolis antibakteriell och är på detta sättet en del av bisamhällets immunförsvar. Under sensommaren och hösten hänger bina regelbundet under vaxkakorna i närheten av flustret. Detta är deras sätt att försvara sig mot rövare.
Förbereda kuporna inför vintern
Jag har alltid invintrad i 2 lådor och eftersträvat att foderförrådet finns i den övre lådan och pollen och yngel i den nedre lådan. Oftast har bina redan organiserad detta så och finns i övre lådan bara lite täckt yngel kvar. Om det finns en ram med ett större yngelområde, flyttar jag denna neråt bredvid de andra yngelramarna och flyttar jag i stället en foderram eller en nästan tom ram uppåt. Om jag ser en tom gammal mörk ram tar jag bort den och byter ut den för en fin utbyggd ram (om jag har) i övre lådan. Gamla ramar kan också placeras som kantramar i nedre lådan eftersom framförallt de nedre kantramarna ibland blir mögliga under vintern. De kan då tas bort under våren.
Ibland tar jag bort några ramar när samhället är mindre stort och fyller till exempel 14 ramar bra ( 7 i varje lådan). Detta kan hända vid en senare gjord avläggare. Om det är ett äldre samhälle är det viktig att kolla vad det bero på. Sjukdom, drottningproblem? Oftast minskar samhällerna långsamt i storlek från och med augusti eftersom yngelområdet minskar och många sommerbin dör. Minska antal ramar behövs inte men om samhället är inte så stor, kan det hända att kantramarna är möglade vid första vårkontrollen.
Efter denna genomgången får samhället beräknat fodret i foderlådan. Sen öppnar jag sällan kuporna mer, förutom under vintern för oxalsyredroppningen. En annan anledning kan vara att kupan känns lätt i slutet av september eller i början av oktober. Jag lyfter kuporna försiktig på baksidan nästan varje månad för att kolla vikten. Det är kanske överdrivit, men jag är ju inte en gammal, mycket erfaren (>20 år!) biodlare och jag vill öva mig i att kunna uppskatta viktskillnader.
Riktig tur!
I augusti 2019 invintrade jag ett mycket litet samhälle med en överbliven reservdrottning. Detta samhälle bestod halv augusti av bara 5 ramar. Stor chans att bina skulle dö men jag ville försöka att ge bina en chans. Därför placerade jag en låda ovanpå med 5 täckta foderramar i. Så bina behövde inte jobba hård för att dra ner och avdunsta foder. Det tomma utrymmet bakom vinterluckorna fyllde jag med isoleringsmaterial. Ovanpå foderhålet la jag ett paket Apifonda i en kant, fylld med tidningar och sjalar för säkerhetsskull. Botten var stängd och flustret öppet på ungefär 10cm bredd. Kupan stod i en mycket skyddad hörn av ladugården på södra sidan. Bina flög på varmare dagar snabbare ut än mina andra samhällen men de klarade sig. Detta samhället utvecklade sig mycket bra sen.
Sista invintringssteg
I september eller när natttemperaturer blir 5 grader eller mindre, sätter jag på musskydd framför flustret. Detta är en del spärrgaller som även håller näbbmöss ute. För bra ventilation under vintern får flustret en större öppning än under sensommaren och hösten när det oftast är besvärligt med getingar. Med detta väntar jag oftast tills första frostnatt. Det finns också biodlare som tar bort nedfallsbrickor så att ventilationen via varroagaller sker.
Därtill får alla mina kupor extra isolering under taket, om de inte redan har det. För övrigt finns det då inte så mycket mer att göra i kuporna och blir det en lugnare fas med att rena, städa och sortera ramar och kupmaterial. Och naturligtvis läsa en hel del om bin under vintern 🙂