Långsamt verkar naturen på väg att vakna igen. Bara 2 av mina 9 kupor verkar inte ha påbörjat att yngla. De känns fortfarande kallt på täckbräddor medan de andra 7 är betydlig varmare.

Följa kupor under vintern

Hälften av mina kupor har en plastskiva som ´täckbrädda´ för att tillfredställa min nyfikenhet. Jag vill gärna under vintern kunna kolla hur vinterklotet ser ut vid olika tillfällen. Att lyfta taket och isolering kort för att titta, stör bina inte nämnvärt. En plastskiva är för nybörjare ett utmärkt sätt att snabb bygga upp erfarenhet om bisamhället.

Mina övriga kupor har en `isoleringskudde´ enligt prästen Warré, som jag redan i en tidigare blogginlägg har nämnt. En isoleringskudde är en 10cm hög kant med en duk fäst på undersidan och inuti denna kanten finns ett tjockt lager sågspån som isolering. På övre lådan ligger ett insektnätt, som bina har propoliserad under sensommaren. På grund av denna går det lite lättare att lyfta av isoleringskudden, som bina annars i stället skulle ha kittat fast på lådan. Nackdelen med denna konstruktionen är att det inte går att kika på vinterklotet utan att öppna kupan (som inte görs under vintern!). Fördelen är att bina har en mer kontroll över hur mycket ventilation ovanifrån de vill ha. Vad jag har sett än så länge (i 3 års tid) är att bina propoliserar alla hål i insektnätet. Bina verkar väl vilja täta inför vintern?

Storlek vinterklot

Vinterklotets storlek ändras lite beroende på utetemperaturer. Vid minus 10 grader ser vinterklotet mindre ut än vid plus 5 grader när bina sprider ut sig lite mer. Därtill har jag också sett att vinterklotet inte rör sig mycket under vintern. Det vill säga, om ett bisamhället förmar ett vinterklot på kupans vänster sidan, verkar det stanna där. Om vinterklotet sitter på mitten eller höger sidan i kupan är det nästan säkert att vinterklotet stannar där. Senare under tidigt vår, när bisamhället verkligen börja yngla för fullt, då flyter det långsamt uppåt och bakåt. Jag antar att bina tömmer celler med foder och att drottningen lägger ägg i de frigjorda celler och att på så sätt yngelnästet långsamt blir större.

8 bigångar, direkt efter oxalsyradropp. Kondens ses. Vinterklot på höger sidan.

Det är bra om antalet bigångar vid utvintring är nästan samma som vid invintring, för då har bisamhället inte förlorad många bin under vintern på grund av oro/ störningar, (virus)sjukdomar och så vidare.

Kondensvatten

samma bisamhälle, 7 bigångar, i början februari

Som man kan se på ovanstående bild finns det nästan inga kondensdroppar. Detta kan skilja från dag till dag och de finns oftast i kupans hörnar, inte ovanpå vinterklotet. Bina verkar använda kondensvattnet. Det är väl bra om de vid kalla dagar inte behöver flyga ut för att hämta vatten som behövs för ynglet. Om för mycket vattendroppar ses, också ovan vinterklotet, betyder det oftast att täckningen inte är tätat eller att det finns otillräckligt med isolering under taket.

Nedfall på botten

Vad jag också har sett är att antalet streckor med nedfallet vax och längden av de på botten inte direkt korrelerar med vinterklotets storlek. Vid flera dagar frysvädret är nedfallet på botten betydligt mindre än vinterklotet, medan vid några dagar med varmare temperaturer verkar nedfallsområde större. Ibland kan det finnas en streck ljusfärjat vax som finns franför eller bakom vinterklotet, även nästan helt på kupans baksidan. Jag gissar att bina under varmare dagar hämtar foder därifrån och tar det med sig till vinterklotet.

Jag har även redan sett några ljusa varroas, ett nästan säkert tecken på att det finns yngel.

Senvintern i bigården